Det finns vatten och det finns land. Någonstans i mitten finns våtmarker.
Inte helt översvämmade av vatten, men inte helt torra heller, dessa mellanplatser rankas bland de rikaste ekosystemen på jorden. Myrar, mangrove, myrar, träsk, vikar, präriegrytor och andra våtmarker har ofta mer växt- och djurliv än alla sjöar, floder, gräsmarker, skogar eller sluttningar i närheten.
Babyfiskar och skaldjur trivs i de skyddade vattnen i grunda flodmynningar, där floder möter havet. Många typer av flyttfåglar tillbringar sina vintrar i kärr eller stannar där för att vila under sina resor. Våtmarker är fulla av salamander, grodor, sköldpaddor, ormar och alligatorer, såväl som sjögräs och andra specialiserade växter.
“De är verkligen vackra miljöer”, säger Denise Reed från University of New Orleans. Hon studerar landformer och processerna som skapade dem.
Reed är fast besluten att få människor att bry sig om våtmarker – och inte bara för att de är vackra.
Våtmarker bidrar också till att bevara vattenkvaliteten. De skyddar land från att drabbas av stormar. Och de driver rekreation, fiske och andra industrier till ett värde av miljarder dollar.
Försvinnande kärr
Tyvärr håller världens våtmarker på att försvinna.
Under de senaste hundra åren har mer än hälften av våtmarkerna i USA (exklusive Alaska och Hawaii) försvunnit, enligt National Wetlands Research Center. Centret är en del av US Geological Survey.
Dessa våtmarker i Grand Cote National Wildlife Refuge i Louisiana inkluderar en langustdamm som kantas av smartweed. En sådan blandning av livsmiljöer stöder en mängd olika arter. Här övervintrar de nordliga änderna.US Fish and Wildlife Service
Särskilt Louisianas våtmarker är i behov av hjälp. Även om det är en ganska liten stat, har Louisiana 30 procent av landets kustkärr längs dess slingrande kustlinje, särskilt där Mississippifloden rinner ut i Mexikanska golfen.
Ändå, av alla myrar som har försvunnit i USA, var 90 procent i Louisiana, enligt en organisation som kallas America's Wetland. Den här gruppen är dedikerad till att rädda Louisianakusten.
Under 1900-talet förlorades 1,2 miljoner tunnland mark längs statens kust. Bara mellan 1990 och 2000 försvann motsvarande en våtmarksyta av en fotbollsplan var 38:e minut.
Det här är mer än bara siffror. När våtmarker försvinner förlorar fiskar och flyttfåglar kritiska livsmiljöer. Vissa av dessa arter är redan utrotningshotade.
Människoliv står också på spel. Mer än hälften av Louisianas befolkning bor längs vattnet, och många av dessa människor är beroende av fiske och sjöfart för att överleva.
“Jag tror att det är en av de största miljöfrågorna som finns”, säger Garret Graves. Graves växte upp i Louisiana men bor nu i Washington, DC, där han arbetar med Louisianas politiker för att skapa lagar som hjälper till att återställa området.
Försvinnande mysterium
Varför Louisianas våtmarker har försvunnit har länge förbryllat forskare. Nu, efter flera decennier av forskning, blir några av orsakerna tydligare.
Boven är inte normal erosion, som händer när vågor gnager i marken. I det här fallet faller myrarna isär inifrån och ut.
Att gå genom våtmarkerna brukade vara som att slunga sig genom ett squishy åker med blött hö. Nu ligger osynliga hål överallt. Människor som går runt i kärren idag kan falla upp på knäna i vatten utan förvarning, säger Reed. “Det är som en schweizisk osteffekt.”
Sjunkande kärr i Louisiana skapar ett invecklat mönster där vatten och land möts.US Fish and Wildlife ServiceVarför detta händer är en komplicerad fråga. Det verkar finnas ett antal faktorer inblandade, säger Reed.
Den ena är Mississippifloden. Vatten brukade komma nerför Mississippi fullt av sediment och smuts, som hopade sig i myrarna och höll dem stadiga. Översvämning var en del av det normala förloppet, och processen hjälpte till att distribuera sediment.
Sedan, i mitten av 1900-talet, upptäckte oljebolagen en enorm mängd olja och gas strax utanför Louisianas kust. De byggde omfattande nätverk av kanaler, kallade vallar, för att kontrollera flodens flöde, vilket gav bättre tillgång till jordens naturresurser. Dessa ansträngningar slutade med att förändra översvämningscykeln. Sediment kunde inte spridas genom myrarna, och våtmarkerna blev svagare.
Därefter kom utveckling, som fyllde ut myrar för att bygga parkeringsplatser, köpcentrum och hus ovanpå våtmarkerna.
Stora råttliknande djur som kallas nutrias orsakar också problem. I ett friskt kärr betar djuren helt enkelt år efter år utan att orsaka alltför stor skada. Men när ett kärr är stressat äter nutrior på dem.
Importerade djur som kallas nutrias kan bidra till nedgången av Louisianas kärr.
John och Karen Hollingsworth, US Fish and Wildlife ServiceAlla dessa påfrestningar räcker till. “Det finns ingen faktor du kan peka på och säga,” Det här är boven. Här är den rykande pistolen, säger Reed. “Det händer många saker som orsakar stress på våtmarker. Våtmarkerna kunde ta vilken som helst eller två av dem. Men när ni väl har fått tre eller fyra ovanpå varandra, kan kärret bara inte hänga på längre.”
Fångande sediment
Nu när forskarna har en bra uppfattning om vad som händer med våtmarkerna är nästa utmaning att ta reda på hur man åtgärdar problemet, säger Reed.
I sin forskning försöker hon förstå varför vissa myrar har lyckats överleva, trots att så många andra har försvunnit.
“Hur håller de huvudet ovanför vattnet?” hon frågar. “Var får de sitt sediment ifrån? Hur bygger de upp sig när marken sjunker?”
I cirka 10 år har Reed spridit sedimentfällor gjorda av filterpapper på ytan av myrar i Louisiana. Hon fäster fällorna i marken med aluminiumtråd. Sedan kontrollerar hon dem varannan vecka.
Fällor gjorda av filterpapper fångar sediment i kärr.Denise ReedFällorna är rena när Reed stoppar i dem och leriga när hon kommer tillbaka. Med den data hon samlar in kan hon spåra när och hur mycket sediment som byggs upp under korta tidsperioder och över åren. Hon tar också prover på jorden för att studera hur växtrötter kan hjälpa till att hålla ihop en våtmark.
Bland hennes resultat har Reed funnit att orkaner faktiskt avsätter mycket sediment i saltvattenkärr. “Alla tänker 'Orkaner, herregud, de är så dåliga'”, säger Reed. “Det är dåligt för människor. För myrar håller det dem igång.”
Politisk handling
Även när forskning fortsätter att hjälpa forskare att förstå vad våtmarker behöver, kan förståelsen bara gå så långt, säger Graves. Det enda sättet att verkligen vända förstörelse av våtmarker, hävdar han, är genom politik.
Det skulle kosta 15 miljarder dollar att skära slitsar i jorden och återställa naturliga sedimentflödesmönster längs Louisianakusten, säger Graves. Det är pengar staten inte har. Han vill att den amerikanska kongressen ska skapa nya lagar som skulle ge Louisiana en stor del av vinsten som kommer från oljan och gasen som erhålls utanför dess kust.
Staten kan sedan lägga dessa pengar på att återuppbygga miljön. Just nu äger den amerikanska regeringen officiellt dessa resurser.
Trots 8 års arbete med frågan har Graves inte sett mycket framsteg. Hans passion har vuxit med hans frustration.
Studenten Cathy Cebul från Wooster, Ohio, undersöker skaldjursexemplar som hon samlade in under en nyligen genomförd JASON-expedition för att utforska Louisianas våtmarker.
Copyright © 2005 Jason Foundation/Daniel J. SplaineForskare och politiker är inte de enda som har blivit passionerade för Louisianas våtmarker. Barn har börjat engagera sig också.
Tidigare i år gav ett utbildningsprogram kallat JASON Expedition mellanstadieelever en närmare titt på våtmarksforskning i Louisiana.
De flesta av eleverna deltog i expeditionen via Internet och livesändningar via satellit, men några fick faktiskt gräva i leran och utforska vetenskapen med sina egna händer.
I slutet av det veckolånga programmet var den mest populära frågan från barn, säger Reed, “Vad kan jag göra?”
Svaret, säger hon, beror på var du kommer ifrån. Du kanske inte bor i Louisiana eller ens nära en kust. Chansen är dock stor att Louisianas problem kommer närmare hemmet än du kanske tror.
Våtmarker i närheten
“Nästan alla har en våtmark i närheten,” säger Reed. Om du letar efter en idé om ett science fair-projekt, föreslår hon, ta reda på om dina lokala våtmarker.
“När du lär dig och förstår det bättre kan du se saker du kan göra när det gäller att rensa upp det”, säger hon. “Lärande är en del av att göra något. Försök förstå hur det fungerar.”
Eleverna Rosalind Fennell (vänster) och Ambika Nath (höger) och läraren Suzanne Ciccarelli (mitten) undersöker växtarter i träsket vid Jean Lafitte National Historic Park, Barataria Preserve i Marrero, La., under en nyligen genomförd JASON Expedition till Louisianas våtmarker.
Copyright © 2005 Jason Foundation/Daniel J. Splaine
Ta reda på vad som upprätthåller våtmarkerna i ditt område, varför de är där och vad de ger till ditt samhälle. Tänk på vattnet som rinner in i dem, var det kommer ifrån och vad du kan göra för att hålla det rent.
Att använda mindre vatten är något eve alla kan göra, säger Reed. Detta hjälper till att hålla floder och sjöar fulla, vilket minskar belastningen på våtmarker. Att vara uppmärksam på vad som går ner i stormavlopp kan också skydda dem.
Om du verkligen är inspirerad kan du studera till våtmarksekolog. Våtmarker är fascinerande system att studera, säger Reed, eftersom de hela tiden förändras.
När fiskarna hoppar, fåglarna sjunger och myrarna gröna kan våtlandskapen vara vackra. Ännu bättre, de är fulla av lera, och att studera dem kräver praktisk slingring genom smutsig smuts och lera, säger Reed. “Vem gillar inte att bli smutsig?”
Vad vi än gör är det viktigt att göra det snart, tillägger hon. “Det här systemet kan vara i radikalt annorlunda form om 10 år om vi kommer i rörelse”, säger hon. “Om vi stannar så här kommer det fortfarande att vara i radikalt annorlunda form, men i fel riktning.”
Gå djupare:
Ytterligare information
Frågor om artikeln
Ordsökning: Våtmarker
Leave a Reply