Mangrover är trassliga träd som vanligtvis växer i saltvatten längs kusterna. Men några röda mangrover trivs djupt i regnskogarna på Mexikos Yucatán-halvön. Dessa växter lever i sötvatten längs floden San Pedro Mártir. Det är nästan 200 kilometer (124 miles) från havet. Forskare ville veta hur dessa mangroveväxter fastnade så långt in i landet.
Carlos Burelo var bland dem. Han blev nyfiken på dessa mangroveväxter på en barndoms fisketur där med sin pappa för 35 år sedan. Burelo såg att mangrovens rötter växte ovan jord. Detta skilde sig från de andra träden, och det fascinerade honom. Idag arbetar Burelo på Universidad Juárez Autónoma de Tabasco. Det är i Villahermosa, Mexiko. Den här biologen är en del av ett team som fortsatte med att upptäcka var dessa mangrove kommer ifrån.
Röda mangrover är en del av ett “relikt-ekosystem”, fann de. (En relikt är något som har överlevt från en tidigare period.) Detta ekosystem bildades för mer än 100 000 år sedan. Då var världen varmare och havsnivån högre. I själva verket nådde havsnivån cirka 9 meter (30 fot) över dagens nivåer. Som ett resultat översvämmades land på vad som nu är Yucatánhalvön. Det gjorde att mangrove vid kusten kunde flytta inåt landet. När världen svalnade igen satt mangroveväxterna fast långt från kusten.
Teamet delade med sig av sina resultat den 12 oktober. Dessa resultat visas i Proceedings of the National Academy of Sciences.
“Den anmärkningsvärda motståndskraften hos dessa träd är slående”, säger Holly Jones. “Även om de normalt är anpassade till havsvatten, har de överlevt hela denna tid inåt landet.” Det, säger Jones, “är otroligt.” Jones är en naturvårdsbiolog. Hon arbetar vid Northern Illinois University i DeKalb. Jones var inte involverad i den nya studien.
Burelos team undersökte först var mangroven vid floden San Pedro Mártir kom ifrån. De började med att samla löv från dessa mangrove. Forskarna jämförde sedan sitt DNA med det från löv från kustmangrover. Kustträden växte längs Karibiska havet och Mexikanska golfen. DNA:t hjälpte till att fastställa ursprunget till mangroven vid floden San Pedro Mártir. De hade börjat längs Mexikanska golfen, cirka 170 kilometer (105 miles) från floden
Flodmangrovens DNA och deras åldrar innehöll också ledtrådar om när de separerade från sina kustsläktingar. “De röda mangroveskogarna var isolerade i 120 000 år”, säger Felipe Zapata. San Pedro Mártirs vatten och flodbädd är rikt på kalcium. Detta hjälpte mangroven att överleva här under åren. Zapata är en evolutionsbiolog. Han arbetar vid University of California, Los Angeles.
Teamet hittade fler bevis på att detta ekosystem en gång hade varit kustnära. De upptäckte 112 andra arter i denna region som vanligtvis finns nära kuster. Dessa arter omfattade orkidéer och baljväxter.
Med dessa fynd i handen bestämde sig forskarna för att också titta på jorden. Dessa sediment nära mangroven avslöjade “exakt vad vi förväntade oss”, säger Exequiel Ezcurra – kustsediment, havssediment och havsfossiler. Ezcurra är en ekolog vid University of California, Riverside. Sammantaget hittade forskarna kustgrus, skal av marina sniglar och lersediment rika på skalfragment. De hittade också sediment av kustdyner och stora ostronskal.
Dessa fick forskarna att dra slutsatsen att området som nu är en flod som smälte samman med havet för länge sedan och som nu är hem för ett kustnära ekosystem.
Datormodeller av hur havsnivån har förändrats över tiden bekräftade dessa fynd. Modellerna visade att när havsnivån var högre förr i tiden smälte havet samman med San Pedro Mártir-flodens nedre bassäng. Det skulle ha varit för cirka 150 000 till 130 000 år sedan. Detta förde röda mangrover och andra arter in i landet.
Denna upptäckt belyser hur förändringar i det tidigare klimatet har påverkat världens kuster, säger Ezcurra. Det ger också en chans att bättre förstå hur framtida havsnivåhöjningar kan påverka dessa ekosystem.
Leave a Reply