Svampar som kolhållare

Svampar som kolhållare
En nyligen genomförd studie av skogklädda svenska öar fann att små svampar i jorden lagrar det mesta av kolet som finns i skogsbotten.

Foto med tillstånd av Karina Clemmensen

En ny studie tyder på att små organismer som lever under jorden kan hamstra det mesta av kolet i svenska skogsbottnar. Det är en bra sak för miljön: Om kolet förblir gömt i jorden, då flyr det inte ut i atmosfären. Där skulle det kunna bidra till den globala uppvärmningen.

Och vad som händer i Sverige kan händer i skogar på andra håll i världen.

Dessa organismer, som kallas mykorrhizasvampar, växer på trädrötter. De förser träd med näringsämnen i utbyte mot deras sockerarter, som innehåller kol. Den nya studien visar att dessa svampar håller mellan hälften och nästan tre fjärdedelar av det kol som finns i skogsbotten.

Forskare hade länge trodde att det mesta av kolet sitter ovan jord, i barr, löv och mossor. Men den nya studien tyder på att det mesta kolet är fångat i jorden.

“Det är svårt att kvantifiera hur viktiga mykorrhizasvampar är i ekosystemen,” Erik Hobbie berättade Science News. “Det här dokumentet presenterar hårda bevis om deras betydelse.” Hobbie är en skogsekolog, eller en vetenskapsman som studerar hur en skogs invånare förhåller sig till varandra och sin miljö. Han arbetar vid University of New Hampshire i Durham och var inte involverad i den nya studien.

Kol är en byggsten för alla levande organism, från människor och fiskar till bakterier och träd. Träd är mästare på att lagra kol. De andas in koldioxid, en kolinnehållande gas, från luften. De använder kolet för att odla grenar, löv och rötter. Men elementet rör sig. Om ett träd faller och ruttnar – eller huggs ner och bränns – går dess kol tillbaka i luften som koldioxid. Som växthusgas fångar koldioxid värme i atmosfären. För mycket av gasen i luften kan främja global uppvärmning.

Be the first to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published.


*