Sjöar kan vara som skålar med soppa i mikron: De behöver röras om lite då och då. Annars hamnar all värme överst.
Det är precis vad som har hänt under de senaste åren i Afrikas Tanganyikasjö, rapporterar forskare. Stigande vattentemperaturer har stört sjöns normala blandning. Som ett resultat är de små organismerna vid basen av näringskedjan inte så rikliga som de brukade vara.
Tanganyikasjön i Afrika, sett från rymden.
NASA/Goddard Space Flight Center
Tanganyikasjön är den näst största sötvattenförekomsten i världen, efter Bajkalsjön i Ryssland. Den afrikanska sjön är mer än 1 kilometer djup på vissa ställen.
I en så stor sjö tenderar näringsämnen att sjunka till botten. Det är dåliga nyheter för mikroorganismerna som kallas plankton, som lever nära ytan. Normalt sett förlitar sig dessa mikroskopiska varelser på vindar för att få tillbaka sjövattnet och föra upp värdefulla näringsämnen.
Men tiderna har förändrats. Sedan 1913 har vattentemperaturen vid Tanganyikasjöns botten stigit med cirka 0,2 grader Celsius. Vattnet nära ytan har värmts upp med nästan en hel grad. Kallt vatten är tätare än varmt vatten, så sjön har blivit mer motståndskraftig mot blandning.
Med mindre mängder näringsämnen som kommer upp till ytan lider de små varelserna. Forskare fann att populationerna av flera planktonarter minskade med 70 procent från 1975 till 2001.
Utsikt över Tanganyikasjön.
(c) Vetenskap
Leave a Reply