Förödande skogsbränder utbröt över sydöstra Australien i slutet av 2019 och början av 2020. Forskare rapporterar nu att klimatförändringar orsakade av människor gjorde att dessa bränder var minst 30 procent mer sannolikt att inträffa. Deras studie publicerades online den 4 mars.
En långvarig värmebölja hade bakat landet. Det visade sig vara den primära faktorn som höjde brandrisken, sa Geert Jan van Oldenborgh. Han är klimatforskare. Han arbetar på Royal Netherlands Meteorological Institute i De Bilt. Den nya studien kopplade också den extrema värmeböljan till klimatförändringar. Van Oldenborgh talade vid en presskonferens den 3 mars för att förklara sitt teams resultat. En sådan intensiv värmebölja i regionen är ungefär 10 gånger mer sannolik nu än den var 1900, fann hans teams studie.
Förklarare: Vad är en datormodell?
Van Oldenborgh noterade också att datormodeller av klimatet tenderar att underskatta hur allvarliga sådana värmeböljor kommer att vara. Det tyder på att klimatförändringar kan vara ansvarig för ännu mer av regionens höga brandrisk. “Vi sätter den nedre gränsen till 30 procent”, sa han, “men det kan mycket väl vara mycket, mycket mer.”
Förra månaden förklarades sydöstra Australien fritt från skogsbränder. Det var första gången denna region var brandfri på mer än 240 dagar. Det är enligt ett uttalande den 2 mars på Twitter från New South Wales Rural Fire Service. (New South Wales är en australisk delstat.)
Sedan början av juli 2019 har bränder brunnit över uppskattningsvis 110 000 kvadratkilometer (42 000 kvadrat miles). Det är ett område ungefär lika stort som staten Virginia. Dessa bränder dödade minst 34 människor och förstörde cirka 6 000 byggnader. Bränderna dödade också cirka 1,5 miljarder djur. Forskare räknar fortfarande ihop skadorna och bedömer potentialen för många inhemska växt- och djurarter att återhämta sig.
Hur de tänkte det ot
Den nya studien genomfördes av ett internationellt team av forskare. Det är känt som World Weather Attribution-gruppen. Dessa forskare undersöker hur stor roll klimatförändringar kan spela i naturkatastrofer. Med tanke på den snabba handläggningstiden har deras studie ännu inte granskats av experter.
Förklarare: Vad är attributionsvetenskap?
Friederike Otto arbetar vid University of Oxford i England där hon modellerar klimat. “Vi ville ta fram vetenskapliga bevis vid en tidpunkt då allmänheten pratar om händelsen”, sa hon. Hennes grupps studie tittade också på hur klimatförändringarna förändrade brandväderindexet. Det är en uppskattning av risken för skogsbränder.
Forskarna körde en uppsättning klimatmodeller. Sedan jämförde de vad dessa visade med den relativa brandrisken 1910. Det var innan de största klimatförändringseffekterna började visa sig runt om i världen. Sannolikheten för ett högt brandväderindex under säsongen 2019–2020 hade ökat med minst 30 procent jämfört med 1910, visade modellerna. Det berodde mest på en ökning av extrem värme. Studien kunde inte fastställa klimatförändringarnas inverkan på extrem torka. Torkan hjälpte också till att underblåsa bränderna.
“Det är alltid ganska svårt att hänföra en enskild händelse till klimatförändringar”, men den här studien är snyggt gjord, säger Wenju Cai. Han är klimatforskare på CSIRO som är baserad i Melbourne, Australien. Kopplingen till klimatförändringarna är rimlig, säger han. I själva verket, konstaterar han, är det inte särskilt förvånande.
Året 2019 var Australiens varmaste och torraste sedan modern journalföring började där 1910. Somrarna i Australien verkar också bli längre. Australia Institute är en tankesmedja baserad i Canberra. I en rapport den 2 mars fann den att australiensiska somrar varade längre med en månad, i genomsnitt, mellan 1999 och 2018 än de gjorde för 50 år sedan.
Observationer som går tillbaka till 1910 visar att regionens temperaturer också har ökat med cirka 2 grader Celsius (3,6 grader Fahrenheit) i genomsnitt. Van Oldenborgh och hans kollegor rapporterade detta. Klimatmodellerna hade bara förutspått en ökning med 1 grad C (1,8 grader F) under den tiden.
Tidigare har klimatmodellerare kämpat för att förklara skillnaden mellan registrerade temperaturer och modellerade värmeböljor. Modellerna tenderar att underskatta hur extrema händelser kan bli. Teamet märkte liknande underskattningar i modeller av 2019 års värmeböljor i Europa. Vissa förhållanden, såsom förändringar i markanvändningen, tas i allmänhet inte med i sådana regionala klimatmodeller. Det kan hjälpa till att förklara skillnaden mellan verkligheten och vad modellerna förutspådde. Förändringar i vegetationstäcket kan till exempel ha en inverkan på hur varmt eller torrt ett område blir.
Leave a Reply