Det finns en region i Mellanöstern som kallas den bördiga halvmånen. Det omfattar delar av det som nu är Turkiet, Irak och Syrien. I gamla tider var det känt som en födelseplats för jordbruket. Men området är inte så bördigt längre. Myrmarker som täckte mycket av området har till stor del torkat ut. Mellan 2007 och 2010 regnade regionen väldigt lite. Den drabbades av den värsta torkan som setts sedan forskare började föra register här.
Klimatförändringarna orsakade inte torkan, men de förvärrade den förmodligen. Beskärningar misslyckades. Folk blev hungriga. Många människor flyttade från landsbygden till städerna och trängde tätorterna.
Från september 2007 till december 2009 gick grundvattennivåerna upp (i blått) och sedan ner (i rött) över tiden, eftersom människor i allt högre grad vände sig till brunnar för vatten under en torka som drabbade den bördiga halvmånen.
NASA Goddard Space Flight Center
Ett år senare bröt inbördeskrig ut i Syrien. Det kriget pågår än idag. Var klimatförändringarna skyldiga till konflikten? Forskare är inte alla överens. Men massor av studier har antytt att sådana konflikter kan bli mer sannolika i samhällen som är stressade av de väderextremer som förväntas uppstå i en uppvärmning värld.
Klimatförändringarna påverkar redan mänskliga samhällen på många sätt. Det har trängt ut vissa regioner eftersom havsnivåhöjningen krymper storleken på öar och utplånar vissa kuststäder. Det har slagit och förstört städer med hårt väder eller mega-skogsbränder. Det har börjat föra med sig sjukdomar och jobbrånande värme till vissa regioner. Det förändrar till och med vilken mat som är tillgänglig att äta.
Sherri Goodman är säkerhetsexpert och styrelseledamot vid Center for Climate and Security i Washington, DC “Klimatförändringar är en hotmultiplikator”, säger hon. “Det förvärrar befintliga spänningar runt om i världen”, förklarar hon. “Och gör befintliga hot värre.”
Hur är det med Syrien? Goodman pekar på Syrien som ett bra exempel. När bönder och herdar flyttade till städerna fanns det inte tillräckligt med mat, vatten och bostäder för alla. Detta bidrog till de befintliga politiska problemen. Och det stressade människor, gjorde dem arga, rädda och spända.
“Det var många krafter i mixen”, säger hon. “Men det är väl dokumenterat nu att den klimatförvärrade torkan var en av faktorerna som ledde till den oro vi har sett i det landet.”
Torka, som härjar jordbruksmark, är en “hotmultiplikator” säger Sherri Goodman från Center for Climate and Security.
Евгений Харитонов/iStock/Getty Images Plus
Genom att få människor att flytta inom sina hemländer eller till nya kan extremt väder och höjning av havsnivån vara klimatutlösare till konflikter. Och i regioner som Arktis kan smältande havsis leda till att globala makter tävlar om kontroll över vattenvägar och naturresurser, tillägger Goodman.
Men vi bör inte vara för snabba med att anta att klimatförändringarna orsakar krig, varnar vissa experter. Man överdriver ofta kopplingen mellan klimat och konflikt, säger Jan Selby. Han är professor i internationella relationer vid University of Sussex i England.
Selby undersökte påståenden om att klimatförändringarna hade lett till det syriska inbördeskriget. Många studier hade förenklat situationen, fann han. De antog att torkan var den största anledningen till att människor flyttade till städer. Faktum är att hans team fann att större orsaker var fattigdom, utarmning av grundvattenresurser och konflikter vid Syriens gränser. Det var inte heller allt. Viss regeringspolitik utökade jordbruksindustrin utöver dess kapacitet. Till exempel, noterar han, skapade statligt finansierade projekt för att bygga massiv jordbruksinfrastruktur ett tryck för att öka veteproduktionen utöver vad som var hållbart.
Det är sant också för andra studier av klimat och konflikter, säger Selby. Väderförändringar, särskilt torka, får ofta skulden för migration och social oro. “Det här är fel”, säger han.
Faktum är att även på landsbygden i utvecklingsområden spelar globala ekonomiska faktorer en roll. Vilka typer av ekonomiska faktorer? Han syftar till exempel på förändringar i bränsle- och konstgödselpriser. De kan skada en bondes inkomst. Så kan högre kostnader för att transportera jordbruksvaror till marknaden. Och skatter som läggs ut av lokala myndigheter eller miliser kan pressa bönder över kanten. “Alltför ofta”, säger han, “analytiker ignorerar detta och behandlar av misstag torka som huvudvariabeln.”
Colin Kelley brukar hålla med. Han är klimatforskare vid International Research Institute for Climate and Society. Det är vid Columbia University i New York City. Kelley är också författare till en nyckelstudie om den roll som klimatrelaterad torka spelar i Syriens inbördeskrig.
Flyttacker drabbade den syriska staden Kobane.
aliunlu/iStock/Getty Images Plus
“Det finns många sätt som konflikter kan uppstå på. Och allt detta var sant för Syrien”, konstaterar han. Men, tillägger han, i det här fallet är det tydligt att miljöstress bidrog till andra påfrestningar.
Kelleys studie fann tydliga tecken i Syrien på att klimatförändringarna hade förvärrat regionens torka. Han fann också att jordbrukskrisen som detta orsakade ökade trycket på ett redan instabilt land. “Alla dessa saker är relaterade”, säger han. Om du bara tittar på en av dem, “du får bara en del av bilden.”
Det kan finnas partiskhet också Det är fortfarande mycket folk inte vet om hur klimatet kan kopplas till konflikt, säger Tobias Ide. Han arbetar på Georg Eckert-institutet i Braunschweig, Tyskland. Där studerar han frågor som spelar roll i fred och konflikt.
Ide granskade 124 studier som tittade på möjliga samband mellan klimat och konflikt. Alla hade publicerats mellan 1998 och 2017. Och i dem fann han vad han kallar en samplingsbias. Med det menar han att forskarna var mer benägna att studera områden som redan var våldsamma, som var lätta att besöka eller både och. De flesta studier fokuserade på Afrika och Mellanöstern. Andra delar av världen, som Sydamerika och Oceanien, studerades knappt alls.
Många Stillahavsöar, som Tarawa i Kiribati, är också sårbara för effekterna av klimatförändringar. Forskare som Jan Selby vill studera varför vissa platser reagerar på miljöhot med konflikt, och andra med samarbete.
JohnHodjkinson/iStock/Getty Images Plus
Att bara fokusera på våldsamma områden kan få kopplingen mellan klimat och våld att verka starkare, menar han. Om målet är att lära sig hur man framgångsrikt anpassar sig till klimatförändringarna bör forskarna titta på ett brett spektrum av exempel, säger han.
Ide fokuserar nu sin forskning på insatser för att skapa fred i miljön. Detta är program där delade miljöutmaningar faktiskt för samman länder. På dessa platser samarbetar människor för att lösa sina problem.
“Även under press och miljöstress,” noterar han, “finns det fall där människor, grupper eller samhällen, som har varit i konflikt tidigare, slår sig samman och hanterar dessa utmaningar i samarbete.”
Leave a Reply